Arbetarbostadsfonden
 
 

Historik

Arbetarebostadsfonden, som är Sveriges äldsta bostadsstiftelse, kan se tillbaka på drygt 160-års insatser för goda och sunda bostäder i Stockholm.

Det fanns nog ingen som 1853 hade kunnat ana att 15 200 insamlade riksdaler skulle resultera i en stiftelse som än idag är mer än livskraftig. Samtidigt som stiftelsen i högsta grad idag lever upp till och förvaltar de förväntningar som skapades redan på den tiden. Syftet till insamlingen var att lindra ett stort antal människors bostadsnöd i mer eller mindre slumbetonade områden. 

Den 9 februari 1853 ordnades en stor illuminationsfest i Stockholm för att fira att den dåvarande kungen Oscar I tillfrisknat efter en längre tids sjukdom samt att hans barnbarn prins Carl Oscar (son till Karl XV) kommit till världen några månader tidigare. Gator lystes upp med marschaller och många hus var upplysta med tusentals ljus. Kvällens höjdpunkt var ett fyrverkeri anordnat av Svea artilleri. Den påkostade festen upplevdes mer än kontroversiell, då flertalet arbetare levde i stor misär med en skriande brist på boende. Tre av stadens högt uppsatta styresmän tog därför initiativet till en insamling för att råda bot på dessa missförhållanden. Fonden fick namnet "Arbetarebostadsfonden till minne af den 9 februari 1853". Redan året efter illuminationsfesten, inköptes den första tomten på Södermalm. 

Första huset
Den första tomten, i kvarteret Barnängsbacken i östra utkanten av Södermalm, bebyggdes med ett hus som då omfattade 16 lägenheter om ett rum och kök. Huset finns kvar och är sedan 1926 i Stockholms Stads ägo. Vissa förhållningsregler fanns redan då. Hyresgästen skulle exempelvis föra ett stilla och anständigt leverne och "med höfvlighet bemöta husvärden eller ordningsmannen på stället". 1863 stod ytterligare ett hus färdigt på en tomt i Adolf Fredriks församling, hörnet Luntmakargatan Marqvarsgränd. Änkedrottning Josefina uppskattade initiativet och donerade 10 000 riksdaler som bidrag till ännu en liknande byggnad. Sedan avstannade byggnadsverksamheten i omkring trettio år. Den främsta anledningen till detta var bristen på pengar, men även en mer spekulativ privat bostadsproduktion med dålig kvalitet som resultat. Kanhända att Arbetarebostadsfonden vid denna tid ansågs överflödig. En juridisk tvist kring äganderätten till en tomt på Ladugårdgärde resulterade 1894 i att man fick förfogande över nytt kapital. Staden köpte ut en tomt av Arbetarebostadsfonden, vilket resulterade i ett kapitaltillskott som möjliggjorde en omfattande nyproduktion på Söder. 

Södermalm ökar i betydelse
Blickarna riktades nu mot Katarina församling och kvarteret Lampan. Genom uppköp av ett stort antal tomter blev också priset för dessa mer överkomligt. Första huset blev färdigt 1899 och successivt byggdes fler och fler hus i kvarteret. Första världskriget medförde dock en byggpaus som sträckte sig en bra bit in på 20-talet. Först 1926 kom byggverksamheten åter igång då det sista huset i Kv Lampan uppfördes på Åsögatan 200. Det blev fondens första hus med värmeledning. Kvarteret har under årens lopp moderniserats, byggts om, nybyggts och utvecklats till att idag bestå av drygt 240 bostäder vid kanten av Åsöberget.

Kristineberg
Genom tomtbyten frigjordes betydande kapital som möjliggjorde vidare investeringar. Den första tomten i Kv Barnängsbacken byttes 1926 mot stadens Kv Borgare på Kungsholmen. Detta möjliggjorde ännu ett område för utveckling. De två byggnaderna som uppfördes 1932 innehöll då 280 små lägenheter men 1986 byggdes fastigheten om till dagens 140 lägenheter.

Stadshagen
1938 stod nästa byggnadsprojekt färdigt i Kv Drakdödaren i Stadshagen. Bygget, som denna gång även bestod av trerummare, blev en milstolpe och en standardhöjning som riksdagsbeslutet om statliga hyresbidrag starkt bidragit till. Barnstuga och samlingssal för boende blev även det en nyhet. Idag finns 134 nyrenoverade moderna lägenheter, många med en fantastisk utsikt över staden.

Johannesfred
Genom ännu en försäljning frigjordes 1944 ytterligare kapital. Tomten i Kv Osmundsjärnet, Johannesfred, stod då i blickfånget för ett antal fastigheter med affärslokaler. En kritiserad plan godkändes till slut med knapp majoritet. 1947 beviljades arbetstillstånd och året därpå var fastigheterna färdiga för inflyttning. 1965 stod Kv Finsmidet färdigt med två byggnader i sjönära läge vid Ulvsundasjön och några år senare utökades området med ytterligare byggnader. Totalt finns idag 234 lägenheter i Johannesfred.

Gröndal - utökat bostadsutbud trots stigande byggnadskostnader
Nya bostäder med hyror i nivå med övriga bestånd var svårt att nå pga stigande byggnadskostnader. 1952 såg dock styrelsen sin chans att öka beståndet genom köp av fastighetsföreningen Ratten i Gröndal bestående av sju fastigheter. Tanken var då att höja lägenheternas standard på sikt. Tyvärr var Arbetarebostadsfondens ekonomiska situation inte tillräckligt stark för att intentionerna skulle kunna efterföljas. Fastigheten såldes därför 1971 till Familjebostäder.

Idag
Arbetarebostadsfondens fastighetsinnehav har, sedan illuminationsfesten, successivt utökats. Idag äger och förvaltar stiftelsen 15 fastigheter med 1 415 hyreslägenheter i Stockholms innerstad, söder- samt västerort. Under senare år har utökningen skett genom förvärv av Söderberga Gårdsväg och Söderberga Allé med drygt 600 lägenheter och en nyproduktion i Långbro Park med 62 moderna lägenheter.

Vårt uppdrag idag är alltjämt att uppföra och förvalta bostäder främst åt arbetare eller därmed jämställda boende i Stockholm. Alla lägenheter förmedlas via Bostadsförmedlingen i Stockholm.

Långsiktighet och omtanke är två viktiga ledord i vårt arbete och i tillägg till dessa är likabehandling och miljö minst lika väsentliga. Arbetarebostadsfonden är sedan 2006 en privat stiftelse vilket innebär att alla medel stannar inom stiftelsen för att användas till att reparera, underhålla och utveckla våra områden och fastigheter. En god och stabil ekonomi ska borga för ytterligare 160 år med goda bostäder i enlighet med stiftarnas intentioner, dock anpassat till dagens behov, önskemål, standard och levnadssätt.

 

 

Stadgar

§1  Stiftelsen Arbetare-bostadsfonden till minne av den 9 februari 1853 har till ändamål att uppföra och förvalta goda bostäder, vilka främst bör upplåtas åt arbetare eller därmed jämställda, som är boende i Stockholm..

§2  Stiftelsens tillgångar skall förvaltas av en styrelse bestående av sex ledamöter. Styrelsen utser och förnyar sig själv.

Ändamålsparagrafen utgör riktlinjen

I uppropet till den insamling som startades i februari år 1853 och som ledde fram till att Arbetarebostadsfonden bildades heter det att

”Genom insamling av medel till uppförande af sunda och tjänliga bostäder åt de arbetande klasserna för kommande tider bereda hjelp och lindring i dessa klassers betryckta, mången gång djupt nödställda belägenhet”.

Formuleringarna är omoderna idag men stiftelsens syftet som det formulerades för över 160 år sedan, äger fortfarande sin giltighet i stadgarnas ändamålsparagrafen.

Styrelsens tolkning av ändamålsparagrafen innebär att vi ska erbjuda bostäder med god standard utan onödig lyx. Vi ska hålla hög kvalitet på förvaltningen och hyrorna ska hållas på en nivå som säkerställer en långsiktig ekonomisk stabilitet

 


Oscar I från 1821 (1799-1859)

 

Donatorer

Stiftelsens arbete har vid flera tillfällen uppmärksammats och även givit upphov till både bidrag och gåvor. Donationerna har varit mer än välkomna och även skapat utrymme för ytterligare byggnation.

År                   Riksdaler
Insamling
1853               15.200
 
Gåvor/bidrag
1854-59           13.500
 
Drottning Josefina
1863                 10.000
 
Häradshövding Lundvall
1900                 18.500